Ska ni flytta till en ny lagerlokal? Bygga om en befintlig? Eller bara komma till rätta med kaoset där pallar står där det råkar finnas plats? Då har du landat rätt.
Den här guiden är vår mest omfattande resurs om lagerinredning 2026. Vi går igenom hur du planerar ett företagslager från grunden – från behovsanalys och zonindelning till val av pallställ, hyllställ, säkerhet, ergonomi och avfallshantering. För djupdykningar i specifika produktområden hittar du länkar till våra detaljerade guider genom hela texten.
SE HELA SORTIMENTET AV LAGERINREDNING →
Vad är lagerinredning?
Lagerinredning är samlingsbegreppet för all utrustning som krävs för att förvara, hantera, transportera och skydda gods i ett företagslager – inklusive pallställ, hyllställ, grenställ, förvaringsskåp, lyfthjälpmedel, vagnar, säkerhetsutrustning och avfallshantering. Bra lagerinredning ökar lagerkapacitet, säkerhet och plockeffektivitet samtidigt som den minskar olycksrisk och slöseri med yta.
Skillnaden mellan amatör och professionellt planerat lager märks i tre nyckeltal:
- Yteffektivitet – ett välplanerat lager utnyttjar 80–85 % av tillgänglig volym, ett oplanerat ofta under 50 %.
- Plocktid – fel layout kan dubbla tiden för att hämta en order.
- Säkerhet – över 60 % av truckolyckor sker enligt arbetsmiljöverket vid pallställ utan tillräckligt skydd.
Varför ska man investera tid i lagerplanering?
Ett lager utvecklas oftast organiskt: ett nytt pallställ läggs till när det behövs, en hylla flyttas hit, en vagn ställs där det finns plats. Resultatet blir ett lager som "fungerar" men som blöder pengar varje dag i form av onödiga steg, dubbla hanteringar och olycksrisker.
Investerar du några timmar i planering tjänar du in det varje vecka i form av:
- Färre transportmeter per plock (ABC-analys)
- Bättre lagerhållfasthet och säkerhet enligt AFS 2020:1
- Lägre försäkringspremier vid certifierad utrustning
- Snabbare onboarding av ny personal (intuitiv layout)
- Bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro
Så planerar du ditt lager i 6 steg
1. Behovsanalys: vad ska lagras och hur?
Innan en enda hylla beställs ska du kartlägga vad som faktiskt ska lagras: pallat gods, småartiklar, långgods, kemikalier, säsongsvaror? Notera vikt, dimensioner, omsättningshastighet och eventuella särkrav (kyla, brandklass, ATEX-zon).
Använd en enkel ABC-analys: A-artiklar är de 20 % som står för 80 % av plocken (placera nära mottagning/utlastning, i "golden zone" 60–150 cm höjd). C-artiklar är de 50 % som står för 5 % av plocken (placera högt eller långt bort).
2. Dela in lagret i zoner
Ett välfungerande lager har tydligt definierade zoner med rätt utrustning för varje:
- Mottagning – uppställningsyta för inkommande pallar, kontrollbord, arbetsplats för registrering
- Lagring – pallställ, hyllställ, grenställ för olika typer av gods
- Plockyta – snabbplock på låg höjd för A-artiklar
- Packing – arbetsbord, packbord, packbandsmaskiner
- Utlastning – uppställningsyta, ramper, lastbilstrafik
- Avfall och retur – tippcontainer, källsortering, returzon
- Personalutrymmen – omklädningsrum, paus, kontor
3. Designa godsflödet
Två klassiska modeller dominerar:
U-flöde – mottagning och utlastning på samma sida av lagret. Fördel: en bemannad sida, gemensam port, mindre yta. Lämplig för små/medelstora lager.
Genomflöde (linjärt) – mottagning på ena sidan, utlastning på den andra. Fördel: aldrig korsande trafik, snabbt flöde. Kräver mer yta men passar storskalig drift.
Rita upp flödet på papper INNAN ni placerar utrustningen. Markera trucktrafik, gångfält för personal och nödutrymning.
4. Välj rätt lagringssystem
Olika gods kräver olika system. Här är överblicken – varje typ har en egen djupgående guide hos oss:
- Pallställ – för pallat gods i standardmått, vanligaste valet
- Hyllställ – för småartiklar, manuell plockning
- Grenställ – för långgods som rör, virke, profiler
- Utdragsenheter till pallställ – för bättre åtkomst i djupa pallställ
- Förvaringsskåp – för verktyg, dokument, små värdesaker
5. Bestäm materialhantering
Vilket gods, vilka volymer och vilka avstånd inom lagret? Det avgör om ni klarar er med pallvagnar eller behöver investera i staplare och truck.
- Pallvagnar – för transport av pall några meter
- Pallyftare – för dagligt pallhantering på golvnivå
- Staplare – när godset ska upp i pallställ
- Lyftutrustning – generell guide till lyftbord, lyftvagnar, lyftkorgar
- Vagnar – för plock, transport och städ
6. Säkra anläggningen
Säkerhet är inte en eftertanke – det måste planeras in från start. Se vår guide till säkerhetsåtgärder för en djupare genomgång.
Är du osäker hur du sätter ihop allt? Vi hjälper dig planera lagret kostnadsfritt baserat på era ytor och flöden.
Vilket lagringssystem passar mitt gods?
Här är en jämförelse mellan de vanligaste systemen för att hjälpa dig välja rätt:
| System | Bäst för | Lasttyp | Plockmetod |
|---|---|---|---|
| Pallställ | Pallat gods, jämn omsättning | EUR-pall, halvpall | Truck/staplare |
| Hyllställ | Småartiklar, manuell plock | Kartonger, lådor | Manuell |
| Grenställ | Långgods, oregelbundna former | Rör, profiler, virke | Truck/manuell |
| Materialställ | Plåt, skivor, smala långa varor | Plåt, MDF, profiler | Manuell/truck |
| Backställ | Småartiklar i plastlådor | Skruv, beslag, reservdelar | Manuell |
| Förvaringsskåp | Verktyg, dokument, värde | Småsaker, värdesaker | Manuell, låsbart |
I praktiken kombinerar de flesta lager flera system: pallställ längs ytterväggarna, hyllställ för småplock i mitten, grenställ för långgods i en separat sektion. Den typen av kombinerad layout är standard för svenska små- och medelstora lager.
Arbetsmiljö och ergonomi i lagret
AFS 2020:1 – Arbetsplatsens utformning ställer konkreta krav på arbetsmiljö i lagerlokaler. Det handlar bland annat om belysning (minst 200 lux i lagerytor, 500+ lux vid plockstationer), gångbredd (minst 0,8 meter fri passage), buller och ventilation.
De största ergonomivinsterna i ett lager kommer från:
- Höj- och sänkbara arbetsbord – minskar belastningsskador vid pack/kontroll
- Arbetsplatsmattor – sänker trötthet och ländryggsbelastning vid stående arbete
- Mekaniska lyfthjälpmedel – varje pall över 25 kg som lyfts manuellt är en arbetsskada som väntar på att hända
- Bra belysning – LED-armaturer monterade rätt minskar plockfel och olyckor
- "Golden zone"-plock – placera A-artiklar i höjd 60–150 cm för minimal belastning
Investeringar i ergonomi betalar sig snabbt: en sjukskriven medarbetare kostar arbetsgivaren ca 4 000 kr per dag i lön, social avgift och produktionsbortfall.
Säkerhet i lagret: skydd, märkning och regler
Påkörningsskydd
Truckpåkörningar är den vanligaste orsaken till skador på pallställ – och kan i värsta fall få ett helt ställage att kollapsa. Påkörningsskydd ska finnas vid:
- Gavlar på pallställ närmast trucktrafik
- Hörn där trucken svänger nära väggar eller maskiner
- Pelare och stolpar i transportgångar
- Skydd för ledningar, eluttag och nödduschar
Avspärrning och områdesskydd
Betongsuggor och fasta avspärrningar separerar fordonstrafik från gångtrafik – ett konkret krav för all större lagerverksamhet enligt AFS 2020:1.
Märkning och skyltar
AFS 2008:13 reglerar säkerhetsskyltar. I praktiken behövs golvmärkningar (gult/svart för fara, blått för hjälpmedel), nödutgångar, brandposter, första hjälpen-stationer och fordonstrafik. Klar märkning sänker olycksrisken radikalt.
Periodisk besiktning
SS-EN 15635 kräver att alla lagerställage besiktas årligen av sakkunnig. Skadade balkar, böjda stolpar eller saknade säkerhetslås ska åtgärdas omedelbart. Det är inte bara försäkringsbolagen som tittar på det här – arbetsmiljöverket gör oanmälda inspektioner.
Avfall, kemikalier och miljöhantering
Den minst glamorösa men mest reglerade delen av lagerinredning. Tre områden att lösa:
- Tippcontainer – för effektiv hantering av spill, emballage och industriavfall
- Kemikalieskåp – brandklassad förvaring av brandfarliga vätskor enligt EN 14470-1
- Spilltråg och uppsamlingskärl – för läckage från fat och kemikalier
Källsortering är inte bara miljöansvar – det är ofta också ekonomi. Sorterat avfall hämtas billigare (eller med ersättning för pant/återvinning), medan blandat avfall har högsta tariffen.
Verkstadsinredning och arbetsstationer
I de flesta lager finns någon form av verkstadsdel: reparation, packning, montering eller kontroll. Verkstadsinredning kräver egna överväganden:
- Arbetsbord – manuella, höj- och sänkbara, svetsbord. Välj efter användning.
- Verkstadsskåp – förvaring av verktyg, manualer, mätinstrument
- Datorskåp – skydd för datorer i industrimiljö med damm, vibration eller fukt
- Verktygstavlor – synlig förvaring som sparar tid (LEAN/5S)
- Arbetsstolar och verkstadspallar – ergonomi för stillasittande arbete
Personalutrymmen och omklädningsrum
Enligt AFS 2020:1 ska lager med fler än några anställda erbjuda omklädningsrum, separat förvaring av privat- och arbetskläder samt sittbänkar. Konkret innebär det:
- Klädskåp – ett per anställd, helst med separation av rena och smutsiga kläder
- Omklädningsskåp för industri – för smutsig miljö med särkrav
- Sittbänkar och kroklister – för byte av skor och kläder
- Våtrumsmattor – halksäkerhet i dusch- och tvättutrymmen
Vad kostar lagerinredning per kvadratmeter?
Frågan är svår att besvara entydigt eftersom kostnaden beror på lagrad volym, typ av gods och säkerhetskrav. Som riktmärken 2026 kan ni räkna med följande inredningskostnad per m² golvyta (exkl. moms, exkl. truck):
- Enkelt arkivlager (arkivhyllor, viss förvaring): 600–1 200 kr/m²
- Småartiklar / e-handelslager: 1 500–3 000 kr/m²
- Pallställslager med mellanhög intensitet: 2 500–5 000 kr/m²
- Verkstadslager med arbetsbord och förvaring: 3 000–6 000 kr/m²
- Industrilager med pallställ + utrustning + säkerhet: 4 000–8 000 kr/m²
Lägg till truck/staplare separat (25 000–150 000 kr) samt eventuell entresol om ni vill bygga på höjden inom befintlig takhöjd.
5 vanliga misstag vid lagerplanering
- Underdimensionerade gångar – Ni sparar 10 % yta men kan inte använda en stand-on-staplare. Mät era hjälpmedel innan ni bestämmer gångbredd.
- Ingen plats för returer eller B-sortiment – Returer och defekter samlas på golvet och blockerar trafik. Bygg in en returzon från start.
- Glömt påkörningsskydd – Att lägga till skydd i efterhand kostar 2–3 gånger mer än att bygga in det från början.
- Felplacerade A-artiklar – De mest plockade artiklarna ligger längst bort eller högst upp. ABC-analys gjord från början sparar tusentals plockmeter per vecka.
- Sparat på brandklassade kemikalieskåp – Försäkringsbolaget upptäcker det vid skadeanmälan. Kostnaden för att uppgradera i efterhand är hög, både i pengar och i potentiellt avslag på skadeanmälan.
Checklista för lagerplanering
Använd den här checklistan innan du beställer din lagerinredning:
- ✔ ABC-analys – kartläggning av artiklar och plockfrekvens klar?
- ✔ Zonindelning – mottagning, lager, plock, packning, utlastning, retur, personal definierade?
- ✔ Flödesriktning – U-flöde eller genomflöde valt och ritat?
- ✔ Lagringssystem – pallställ, hyllställ, grenställ valda för rätt gods?
- ✔ Materialhantering – truck, staplare, pallyftare och vagnar matchar volymen?
- ✔ Gångbredd – matchar smalaste gång den hjälputrustning som ska användas?
- ✔ Säkerhet – påkörningsskydd, betongsuggor, golvmärkning planerade?
- ✔ Ergonomi – arbetsbord, mattor, lyfthjälpmedel inkluderade?
- ✔ Avfall och kemikalier – tippcontainer, kemikalieskåp, källsortering?
- ✔ Personal – klädskåp, sittbänkar, omklädningsrum enligt AFS 2020:1?
- ✔ Belysning – minst 200 lux lagerytor, 500+ lux plockstationer?
- ✔ Tillstånd – kommunalt tillstånd för brandfarliga ämnen vid behov?
- ✔ Periodisk besiktning – avtal för årlig SS-EN 15635-kontroll?
När bör du anlita en projektör?
För lager under 200 m² eller relativt enkla användningsfall klarar de flesta planeringen själva med stöd av guider som denna. För större eller komplexa lager finns goda skäl att ta in extern hjälp:
- Lager över 500 m² eller flera plan
- Tunga laster (>2 ton per pall) eller höglager (>6 m)
- Brandfarliga eller giftiga ämnen i större volymer
- Inblandning av automation eller transportband
- Krav på certifiering enligt ISO eller försäkringsstandarder
En erfaren projektör räknar in arbetsmiljökrav, brandkrav, försäkringsregler och produktionsflöden i en helhet. Det kostar någon procent av totalbudgeten men sparar oftast många gånger så mycket i undviken omplanering. Vi erbjuder projektering kostnadsfritt i samband med inredningsbeställning.
Vanliga frågor om lagerinredning
Vad ska man tänka på vid planering av ett lager?
De viktigaste punkterna är godsanalys (ABC), zonindelning, flödesoptimering, val av rätt lagringssystem för respektive gods, materialhantering matchad till volymerna, säkerhet enligt AFS 2020:1 samt utrymmen för personal. Lägg också till framtida tillväxt – planera för 30 % mer kapacitet än aktuellt behov.
Hur smala kan gångarna vara i ett lager?
Det beror på vilken hjälputrustning ni använder. Manuella pallvagnar klarar 1,5 m. Ledstaplare 1,8–2,2 m. Stand-on elstaplare 2,2–2,6 m. Sittstaplare och motviktstruckar 2,8–3,2 m. AFS 2020:1 kräver dessutom minst 0,8 meter fri gångbredd för personal i alla utrymmen.
Vad kostar lagerinredning för ett 500 kvm lager?
För ett standardlager med pallställ, hyllställ, grundläggande säkerhet och hanteringsutrustning ligger inredningen ofta på 1,5–3 miljoner kronor totalt – exklusive truckar och eventuell entresol. Verkstadslager med fler arbetsstationer hamnar typiskt 30–50 % högre.
Vilken belysning krävs i ett lager?
AFS 2020:1 anger att belysning ska vara anpassad till uppgiften. Riktvärden: 100 lux för enkel transport, 200 lux för allmän lagring, 300 lux för plock, 500+ lux vid pack- och kontrollstationer. Modern LED med rörelsedetektor sparar 50–70 % energi jämfört med gamla T8-armaturer.
Måste lagerställage besiktas årligen?
Ja, enligt SS-EN 15635 ska alla lagerställage genomgå dokumenterad kontroll minst en gång per år av sakkunnig. Daglig visuell kontroll ska göras av personalen. Skador (böjda stolpar, skadade balkar, saknade säkerhetslås) ska åtgärdas innan stället används vidare.
Vad är skillnaden mellan lagerinredning och verkstadsinredning?
Lagerinredning fokuserar på förvaring och hantering av gods – pallställ, hyllställ, lyfthjälpmedel. Verkstadsinredning fokuserar på arbetsplatser där produktion eller reparation sker – arbetsbord, verktygsförvaring, datorskåp, ergonomistolar. De flesta lokaler innehåller bägge delar i kombination.
Kan jag bygga entresol för att få mer lageryta?
Ja, om takhöjden tillåter. En entresol dubblerar effektivt golvytan i lokaler med minst 5 m takhöjd. Det kräver dock bygglov och certifierad konstruktion enligt Boverkets krav. Beräkna 4 000–8 000 kr/m² för komplett entresol med trappa och räcken.
Vad är ABC-analys för lagerläggning?
ABC-analys sorterar artiklar efter omsättningshastighet. A-artiklar är de 20 % som står för 80 % av plocken (placeras nära mottagning/utlastning, i golden zone 60–150 cm höjd). B-artiklar är 30 % som står för 15 % av plocken. C-artiklar är 50 % som står för 5 % av plocken (placeras längst bort eller högst). Rätt placering kan halvera total plocktid.
Redo att börja planera ditt lager?
Hos Totallager hittar du allt från pallställ och hyllställ till påkörningsskydd, kemikalieskåp och omklädningsskåp – under samma tak. Vi har levererat lagerinredning till hundratals svenska företag och hjälper gärna dig med planering, projektering och montage.
📞 Ring oss på 0370-340040 · ✉ info@totallager.se · 🏢 Besök showroom: Jönköpingsvägen 15, Värnamo
BOKA KOSTNADSFRI PROJEKTERING →
Djupgående guides per område: Pallställ · Hyllställ · Grenställ · Staplare · Pallyftare · Påkörningsskydd · Kemikalieskåp · Arbetsbord · Klädskåp

